Moi

Om tre timmar har jag varit vaken i ett dygn. Min sömn sträcker sig numera till 06.00 en del morgnar. Vet knappt snart vad jag heter. Men en sak är säker det här funkar inte. Jag tvivlar inte på min grej. Men jag vet att jag inte lever som jag lär. Nu är sömnen välkommen. Och jag tycker inte folk ska stänga av sina mobiler. Och jag märker mig själv vara dödsrädd för att folk ska tuppa av när jag står och skriker på folk som sover. Nu gäller det att ta vara, först och främst på lite sömn, men jag tänker inte sova bort morgondagen nu är det tider att styra om det ska bli något gjort. Först kanske jag ska skrika lite på bror för att kolla om han lever igen.