Moi

En lunch, ett träningspass och några timmar senare är jag på lite bättre humör än inlägget innan! (men flytta vill jag ju fortfarande, lite tråkigt att man precis fått tapeter i rummet o sånt dock) Snart ska vi klämma in 16 personer i vår lägenhet, så det gäller ju att hålla humöret uppe om det inte ska bli en outhärdlig kväll!
Och jag tänker ha min laxrosa tshirt när de kommer även om födelsedagsbarnet tycker det ser ut som en pjamas, själv har han en blåvitrutig skjorta, är inte det rätt mycket pjamas över det oxå??

Hur trevligt jag än beter mig blir det bara helt fel. Försöker vara lite snäll och hjälpa till men nej jag ska hålla tassarna borta när det ska röjas, som om han var nå bättre på att städa toaletter än vad jag är, bullshit. Kvävs snart, måste flytta hemifrån så fort jag har råd. Enda gången människan vill mig något är för att smälla igen dörren till mitt rum för att jag spelar för hög musik eller för att slänga in tvätt på mitt rum. Om man bor själv får man spela hur hög musik som helst och ens kläder blir inte missfärgade i tvätten, jag har inte bett om att få mina kläder tvättade av dig. Enda gången han städar på året är när vi ska få gäster, för att dölja skiten på ytan eller nått. Jag tror att jag blir dammallergisk snart. Trött på att städa och sen ha det stökigt en dag senare för att ingen annan hjälper till, trött på att panikstäda alla rum innan det ska komma hit någon, det är fan inte bra för hälsan. Jag måste iväg.

Det här är nog första gången på de snart tre åren jag har bloggat som jag uppdaterar någonting på morgonen!
Detta tack vare att Lotta ringde och fick upp mig ur sängen, skulle behöva en person som säger åt mig att göra någonting viktigt varje morgon för att bli pigg!
Idag är det torsdag och då går halva bellmanskolan förbi utanför mitt fönster för att bege sig till ishallen, på torsdagar är det gratis att åka skriller för allmänheten, tror jag, var det iallafall när jag var liten (yngre). Man hör en massa små bullrande fotsteg och glattbarnprat när man ligger i sängen och vrider sig, det väcker lite minnen från lågstadie,mellanstadiet, på ett bra sätt!! Jag var ju trots allt rätt ball i mina hockeyrör som var lila och lite guldiga, när alla andra tjejer hade konståkningsskridskor med taggar som man bara snubblade på!!
Nej, nu ska jag borsta tänderna och klä på mig dagens kläder för att ha matte och kolla på "Hiroshima mon amour" på religionen för att sedan bowla på idrotten, rätt skön dag ändå om man jämför med gårdagen!!

Skriver hellre en massa strunt än räknar oväsentliga tal även om det kanske är en mystisk känsla i sig att lösa kluriga tal. Så är känslan inte jämförbar med att göra andra saker! Vill hinna med så mycket men det finns inte tid och utrymme för annat! När jag får tid över ska jag, teckna, måla, skriva, läsa, sy, träna, dansa, fotografera, shoppa, pyssla, promenera, springa, utforska, besöka, undersöka, utsmycka, bevara minnen, ta tag i projekt.... Listan kan göras lång av saker man borde ta sig mer tid att göra och bara följa känslan.. men nu väntar kaffe, dusch och Matematik.. för förnuftet går tyvärr före känslan i detta fallet. (samtalsämne nr 1 psykologilektion katedralskolan imorse)


Hittade denna fina bilden på mig och Hanna från Emmaboda 2006, ombytta roller med hårfärgen, jag brunett och Hanna blond. Nu är det det motsatta. Tror jag! Hon bor ju i Polen nu då kan ju vadsomhelst ha hänt med hennes hår?!  Somrig bild hursomhelst med natthimlen och skogen i bakgrunden!

Människan är förmodligen det enda djur som kan föreställa sig framtiden. Detta är nödvändigt för planering och prospektivt minne.

Jag som skulle bli fotbollsproffs, rockstjärna och skådespelare! Inte läsa på nå jäkla universitet. Vad fan hände på vägen dit??

Idag när jag cyklade piskade regnet och haglet mot min panna och mina kinder. När jag nästan var hemma sken regnbågen över gränby och jag var lite arg över att vädret fått mig kall och gjort så att jag avstod från att träna.

Nu sitter jag här nyduschad och försöker komma in på studera.nu för att söka en kurs men det är totalt omöjligt. Jävla skit, börjar få lite smått ångest.

Ny vecka, nya tag! bullshitits
Helgen inleddes med att sitta ute i solen för att sedan kolla på tatueringar med Becca. Sedan blev det kvällshäng med bästa Sofia och även Becca och Martin. Kommer ihåg att jag cyklade hem snabbt och med bra musik i lurarna, med cyklonader åt folket. Resten av helgen som var har bestått av lathet och häng med soldaten! De största bedrifterna vi åstadkommit måste vara att gå till gränby centrum för att kika på skor o inhandla strumpor m.m, handla mat på ica! Så himla fel men ändå helt rätt..!
 Söndagskvällen spenderades med tvn och violglass istället för matten som det var sagt..
Dagen har varit annorlunda men bra, skrämt mig själv lite, undrar om mitt motto brister lite snart. Nu ska jag bege mig till bibblan för att räkna matte C, nollmotivation. Sen ska jag filma Lottas dans, hennes projekt därefter gymma. Tråkigaste delen med att träna är att jag inte har nå träningskläder jag gillar, anvädner typ linnen, tshirts jag har annars. Men känns ju ovärt o lägga pengar på kläder man bara har när man tränar..

Ett band jag hade glömt bort lite är The Strokes, de är bra!

Can't you see I'm trying?
I don't even like it. I just lied to
Get to your apartment, now I'm staying
Here just for a while
I can't think 'cause I'm just way too tired

Ibland känns det som att luften gör allt för att inte komma in i mina lungor. Blodkärlen säger nej låt bli du kan lika gärna sluta andas vi vill ändå inte ha det där äckliga gamla syret. Det känns som att man kvävs inifrån och att när man fortsätter andas får man panik, men samtidigt får jag panik om jag inte andas. Man vet inte vilken väg man ska ta. Jag vet att jag måste andas för att komma någon vart så jag vinner över den jävla kvävningen till slut.

Fria vägar ut- Lars Winnerbäck

Exakt en sån låt som man vet väcker en massa gamla minnen och bryter upp en ändå lyssnar man om och om igen på den.

Jag har nog lärt mig att gå hem
På alla sätt, från alla ställen
ensam bortåt vägen
Jag har en trogen gammal vän
som väntar mig om kvällen
som ställer upp i alla lägen

Som en apa på min rygg
som ett spöke i min hjärna
som jag aldrig riktigt kommer undan

Du har så underbara ord
Du kan le så att jag smälter
Du kan ge så jag tar åt mig
Jag skulle gärna ha ditt mod
Jag skulle gärna ha din kärlek
men jag vänder här, förlåt mig

Och om du saknar mig ibland
kan du släcka alla lampor
för jag finns nånstans i mörkret

Men nu ringer telefonen
Det är dags för mig att gå
Det är nån som vill att jag ska komma hem
Det är min gamla vän, demonen
i sin tysta, mörka vrå
Hej då! Vi kanske ses nån gång igen

Du kan väl ringa mig ibland
Jag pratar gärna sönder
alla torra, gråa nätter
Jag är så rädd att komma fram
nån annanstans, jag samlar
på tur och retur-biljetter

Jag vill ha fria vägar ut
Jag vill ha kakan som jag äter
kvar på bordet hela långa livet

Jag vet att jag har fel
Jag vet att du har sett hur jag
går ensam genom livet

En liten mus viskade i mitt öra att det nog blir Paris ändå! Inget är bokat än men det verkade säkrat! Åh!

Tänk er att bara strosa runt på gatorna bland okända, snygga människor i värmen med ett par lätta kinaskor på fötterna, solglasögonen i pannan och brunbrända ben. Kanske med en glass i handen och Eiffeltornet vid horisonten. Ibland kan livet vara vackert.



Glasögon behövs införskaffas innan jag går och drar på en ögoninfektion.
Om man hittade ett par bågar man trivdes i, vore kul om man hade råd att byta glasögon som man kunde byta underkläder, då skulle jag blandannat satsa på dessa!