fullt ös medvetslös
Jag minns allt som vackert och färggrant
Jag minns hur vi brukade le
Men löven föll ner, elementen slogs på
Himlen blev färglös, oföränderligt grå
Jag har aldrig haft någon kul vinter
Sen jag var tolv, tretton år
Men man kan ju förstå, hur det blir så
När vår himmel är färglös, oföränderligt grå
Snön slutar aldrig falla?
Kommentarer
Trackback