konst är att förstå
Sen börjar du gå
Medan mina ögon letar efter
var dina ögon är
Åh, säg det, säg det, säg det...
Jag mår riktigt illa på tanken att om mindre än en vecka är det livets hittils viktigaste fest på sätt och vis! Jag mår illa av en annan tanke och att det vi pluggar om på psykologin om drömmar stämmer in på att jag faktiskt bearbetar den tanken i drömmen just nu, obeghagligt, eller vad?
Gårdagskvällen blev det inte en enda sekund plugg heller. Lisa frågade om jag ville gå till ica, men hon undrade sen om vi kunde kika förbi hennes stuga och vattna hennes blommor. Vilket gjorde att promenaden blev sisådär 100 ggr längre än tänkt och avslutades med chips och film med Lotta också. Så har en massa att ta tag i idag men det är bra så att man inte blir rastlös liksom, risken finns ju. Blao sarkasm är min nya vän.
Förändras, förändras aldrig
Behåll din rastlöshet
Och stanna inte
Såna som oss blir aldrig framme
Ta min hand och kom,så går vi vidare...
